Jag måste börja med att säga att du sårade mig riktigt ordentligt. Riktigt jävla ordentligt, trodde du var bättre än det. Men ibland blir man blind av stunden...

Gårdagen blev inte precis vad jag hade väntat mig. Att en sådan omogenhet existerade i våran ålder är bara patetiskt, riktigt jävla löjligt. Dags att börja på dagis, tönt!?..

Jag trodde att vi hade mycket mer än så att förlora men tydligen så har du inte förlorat någonting i detta läge och i det som har hänt. Fine, man kan tydligen inte ha kvar vissa kompis när man skaffar sig en pojkvän. Säger du det så tycker jag att du förlorar någonting. Men våran resa tillsammans i augusti 2009 betydde tydligen ingenting. Du hade väl ingen annan att åka med så det fick bli jag.

Jag tänker inte ens försöka. Du är här och med någon som inte existerar i mina ögon längre. Jag förtjänar så mycket bättre och det vet du också, TÄNK EFTER! Du är mindre värd än bajen, då är det illa. Vem är du nu igen!?..

Hoppas mina andra vänner hade kul, för dom bryr jag mig om. Dom som jag kallar vänner, dom som fortfarande finns där när man hittat sin kärlek. Men jag tror inte att du har en aning om vad kärlek till en pojkvän egentligen är och hur mycket tid man måste lägga ner på ett förhållande. Det är ingen saga.

"Du får inte komma för (cp) kommer inte om du är där" - HEJ, HEJ, HEJ JAG ÄR BARA 13 ÅR KOM OCH SE PÅ MIG, KOM OCH SLÅ MIG HÅRT...

Jag skrattar idag, hahahahahahahhahahahahahahahahahahahhahahahahaha. Peace.